Astroresa – allt om årets nya resetrend
”Ursäkta, ligger det någon gård i närheten?” Jag hade cyklat upp för en kulle i Byron Bay, på Australiens östkust, i 35-gradig värme och frågade förbipasserande om vägen. De flesta turister sätter kurs mot stranden och vågorna, men jag hade spenderat en timme i jakt på åkrar – bara för att min astrolog sagt åt mig det. Plötsligt var jag framme vid skylten: The Farm.
Jag svängde av och möttes av ett färgstarkt fält av solrosor. Det blev en oväntad källa till glädje. Dessutom upptäckte jag att den rustika ladan i själva verket var en restaurang och att allt från den varsamt rostade rödbetan till harissa-blomkålen lagades av nyskördade råvaror. Det var då jag insåg att min astrolog hade visat vägen till ett riktigt paradis för en oxe som mig.
”Jag var inte helt övertygad om att astrologi var min grej, men jag var beredd att testa allt”
Under min uppväxt brydde jag mig inte om horoskop. Jag identifierade mig vagt med oxens stereotypa drag som envis matälskare, men var för pragmatisk för att ta det hela längre än så. Men en rad stora förändringar skedde i mitt liv, bland annat ett uppbrott med min partner som jag varit tillsammans med i fyra år. I och med det blev jag plötsligt intresserad av astrologi – och jag är inte ensam – det är mer populärt än någonsin.
När en vän rekommenderade astrologen Francesca Oddie stod jag i ett vägskäl. Jag var nästan 30 år och hade precis lämnat mitt jobb på en stor dagstidning för att skriva min tredje novell – en humoristisk och halvbiografisk berättelse om en tjej som vill finna sig själv. Jag kämpade för att gå vidare efter mitt uppbrott och visste inte ens vilket land jag ville bo i. Det var dags för ett nytt kapitel i mitt liv. Jag var inte helt övertygad om att astrologi var min grej, men jag var beredd att testa allt.
Francesca förvandlade den tid, dag och ort där jag föddes till ett personligt horoskop och det visade sig att jag är mestadels jordelement: Jag är envis, växer på resande fot och förvandlar ständigt – och med stor passion – nya idéer till projekt. Det stämde med kuslig exakthet. Så när Francesca nämnde att man kan använda horoskopet för att planera en resa beslöt jag mig för att testa. Jag hade tänkt besöka vänner i Australien och hon tipsade om att vissa delar av landet skulle kunna vara bra för min personliga och spirituella utveckling, men även för karriären. Ingen av mina vänner fick ledigt, så jag skulle för första gången någonsin resa på egen hand. Det var nervöst, men jag var förväntansfull. Ett par timmar efter vårt möte mailade Francesca över en Australienkarta täckt av linjer, som var och en markerade en särskild upplevelse. Om jag åkte till västra Australien skulle Saturnus dominera – och jag skulle få svårt att uttrycka mig. Men Guldkusten var raka motsatsen och bättre för mig som ville skriva om känslor i min novell. På en resa till Queensland skulle jag träffa nya och gamla bekantskaper.
– Östkusten är mycket bättre. Ska du till Cairns? undrade Francesca.
Jag hade inga planer på att resa så långt norrut, men jag blev övertygad när hon sa att det kunde hjälpa mig att släppa gamla inrutade mönster (som kontrollbehov och brist på spontanitet) och jag skulle känna mig fri och självsäker. Jag bokade biljetter till Sydney och planerade den första halvan av min resa. Sedan – i den bekymmersfria anda som stod i skarp kontrast till mitt inre kontrollfreak – beslöt jag mig för att lämna den sista veckan öppen. Jag kände mig lite fånig som struntade i vänners rekommendationer, men att ge sig hän åt stjärnorna var frigörande.
I Sydney gick jag till operahuset och tittade på Harbour Bridge. Sedan promenerade jag sex kilometer längs kusten från Bondi Beach till Coogee Beach. Det var vackert. Havet var turkost och svalkande vid ett klippbad – men trots det var jag inte i närheten av den spirituella upplevelse som Francesca målat upp för mig. Jag befann mig på rätt plats, men visste inte hur jag skulle göra mitt stjärntecken lyckligt.
Francesca skickade ett sms: Månen står i oxens tecken – du borde testa en massage, god mat och naturupplevelser. Jag festade loss på lokal hummer från Moreton Bay på Fish at the Rocks (fishattherocks.com.au), unnade mig en massage på The Langham (ANNONS langhamhotels.com) och bodde på det zodiakinspirerade hotellet The Ultimo (theultimo.com.au) där lakanen var mjuka nog för vilken nöjeslysten oxe som helst. På vinst och förlust bokade jag en vandring i Blue Mountains. Bergskedjan ligger ett par timmars tågresa från Sydney och är känd för sina eukalyptusträd, bergsformationer och chansen att se koalor. Jag följde rådet att söka mig till naturen, men inom en timme hade jag både blivit vän med en irländsk tjej på bussen och blivit utbjuden på dejt av guiden. När vandringen väl började hade jag nästan glömt varför jag var där, men när jag såg bergen blev jag ödmjuk inför deras majestätiska storhet.
Att resa med naturen i fokus
Under den tre timmar långa vandringen märkte jag knappt av den stekande värmen – jag var så fokuserad på naturen. Eukalyptusträd hängde ner över mig med sin starka doft, orkidéer kantade stigen och gummiträd visade vägen till undangömda vattenfall. Jag hade fortfarande lugnet i Blue Mountains (och min dejt på Manly Beach med guiden) i tankarna under den 13 timmar långa bussresan över natten, från Sydney till Byron Bay. Där tyckte Francesca att jag skulle skriva. Jag tillbringade därför de första dagarna med pennan i hand på olika kaféer, men kunde inte låta bli att blicka ut mot den eklektiska gatan Jonson Street, där solbrända hippies spelade gitarr och kompisgäng åt fish and chips i solnedgången. Jag kände mig ensam och kämpade för att lära känna folk. Jag mindes Francescas råd om att ”neutralitet och flexibilitet” var mina ledord på Guldkusten. Så jag anpassade mig.
För att träffa mer folk flyttade jag till ett hostel – Arts Factory Lodge mitt i en frodig skog. Där fick jag ett eget rum för 35 australiensiska dollar per natt, inklusive en gratis bushwalk och didgeridoo-lektioner. Jag gick upp klockan fem på morgonen för att se Byron Bays kända fyrhus, soluppgången – och vara avundsjuk på delfinerna som hoppade upp ur havet. Härifrån fortsatte jag som bekant till The Farm (Thefarm.com.au) – ett community med företag på en gård med aktivt jordbruk. På inrådan från en medresenär testade jag yogalektionerna för fem dollar, på Byron Yoga Centre. Jag arbetade mig igenom min ensamhet och i slutet av veckan trivdes jag i mitt eget sällskap. Dessutom hade jag tränat så mycket yoga att jag övervägde att gå en instruktörskurs.
Dykning i korallrevet i Cairns
Nästa stopp var Cairns, 1 850 kilometer norrut. Med sitt läge vid det stora Barriärrevet är det ett mecka för dykare. Men jag hade aldrig dykt förut och tanken på djupt vatten fyllde mig med skräck. Jag sms:ade Francesca. Hon sa att Cairns ligger där solens och månens omloppsbanor möts – en bra plats för mig att lita på min egen förmåga. Då skulle mitt självförtroende växa, jag skulle möta nya människor och stärka min individualitet. Sagt och gjort: 24 timmar senare befann jag mig i en pool i Cairns för att lära mig dyka. Jag hade anmält mig till en femdagarskurs på öppet vatten och hade två dagar på mig att lära mig grunderna, följt av tre dagar på en båt. Mitt första dyk i korallhavet var lika fruktansvärt som väntat. Men till slut dök jag sida vid sida med bebishajar och en 100 år gammal sköldpadda. Korallerna och de multifärgade fiskarna var hypnotiska. Min rädsla försvann och som förutspått ökade mitt självförtroende. När jag väl nått den sista oplanerade veckan var jag inte alls stressad över att vara planlös. Jag åkte tillbaka till Blue Mountains – och ett yogaretreat dök upp när jag letade boende.
Det var den perfekta avslutningen på resan. Jag befann mig i ett stort hus i Wentworth Falls, en av de vackraste städerna i Blue Mountains. Omringad av eukalyptusskogar och vattenfall hade jag till sist en spirituell upplevelse. Jag deltog i trumsessioner, berättade om min resa i samtalsgrupper och fick självförtroende nog att agera på min nyfunna dröm: En kurs för yogainstruktörer i Indien senare samma år. När jag återvände till Sydney insåg jag att en resa enligt mitt stjärntecken är en helt annan upplevelse än något jag skulle kunna planera på egen hand. Jag hade aldrig kunnat se mig själva dyka, spela trummor eller cykla flera mil till en gård – när det finns stränder i närheten. Men de upplevelserna var verkligen höjdpunkter. Att resa enligt mitt stjärntecken betydde att jag lyssnade på mig själv. Och när jag låg där på en klippa i Sydney och hörde vågorna slå mot stranden, lovade jag mig själv att hädanefter alltid resa med min inre oxe i åtanke.
Av: Radhika Sanghani.
LÄS MER:
Månaden med störst chans att få till en dejt – enligt ditt stjärntecken
