Älskade Berlin – ELLEs guide till en perfekt Berlin-weekend

Jag gjorde min första tatuering i Berlin. Jag var 19 och skitkär i en kille som ville ge mig en present som skulle bestå. Presenten i form av tre lila blommor på min högerarm består, men relationen tog slut när han dumpade mig ungefär två veckor senare.

Jag hade under grandiosa former lämnat Malmö för Berlin och skrivit in mig på en tyska-kurs på Goethe-institut i Mitte. När jag inte satt och försökte lära mig tyska verb med japaner som inte pratade ett ord engelska släpade jag mig runt på Berlins gator och grät. Mitt heartbreak flöt ihop med Berlin och jag började hata staden som jag drömt om hela mina tonår.

15 år senare är jag tillbaka. Jag ska hälsa på min syster som är där för att skriva på sin nya bok. Löven har gulnat och trottoarerna är fulla av kastanjer, men det är fortfarande varmt i luften. Det är speciellt att återvända till en plats som är så tydligt sammankopplad med en tid i ens liv. Allt är annorlunda, jag är äldre, kanske klokare. Jag har lite mer pengar och marginellt mycket mer konsekvenstänk. Jag känner mig redo för en comeback i Berlin.

Restaurang / Bar

Galander
Stuttgarter Pl. 15

När jag valt en ny outfit i min systers garderob (en topp från Main Nué) åker vi till Charlottenburg och dricker drinkar på inrökta, anrika cocktailbaren Galander. Belysningen är dämpad och skinnfåtöljerna djupa. Det känns som ett ålderstecken att behöva använda lampan på mobilen för att läsa menyn, men nu är det så det är. Baren andas Weimarrepubliken, de gulnande tapeterna med suspekta fläckar skvallrar om dekadenta nätter.

Vi dricker pornstar martini och negroni, och jag inser hur mycket Berlin det finns som inte är rave och flasköl på trottoaren utanför en Späti. Det känns lyxigt. När vi går vidare för middag har baren fyllts på av tjejgäng i födelsedagsfina outfits, potentiella par på första dejter och äldre, välklädda herrar, som även de behöver använda lampan på mobilen för att kunna läsa menyn. Vi är i gott sällskap.

Bostich
Ludwigkirchstrasse 10A

Vi ska äta middag på Bostich, en fransk restaurang som min syster säger att tyska kändisar går till. Det är svårt att säga om där är några kändisar eller inte, eftersom vi inte känner till några tyska kändisar, men det känns som vi har ett övertag mot resten av gästerna. Om där är några kändisar blir vi inte ens starstruck! Ägda! När vi kommer fram dricker vi champagne i baren. Bordet vi bokat är sent, men alla killar som jobbar i baren är söta och charmiga så vi bryr oss inte så mycket.

I taket hänger en kristallkrona, och vi har läst att det finns en äkta Picasso någonstans på restaurangen. Jag hittar den till slut inne på herrtoaletten. Allt vi beställt tar hundra år att få in, och blir lite fel, men vi bryr oss inte så mycket för Bostich är skitsexigt. Vi äter räkcocktail och café de Paris, och det är så här jag föreställer mig att det var på den gamla goda tiden, det vill säga 90-talet.

När vår söta servitör kommer tillbaka mot slutet av kvällen visar det sig att han tillbringat några månader i Stockholm och älskar Under bron. Han håller en isbit invirad i en servett i handen för han har blivit stucken av ett bi, det måste vara ett av säsongens sista. Han frågar om vi inte vill ha ett par espresso martinis, och min syster tackar ja innan jag hinner stoppa beställningen. Vi har just pratat om hur mycket vi hatar espresso martinis, men servitören är ju så gullig.

Kafée

En sak jag verkligen uppskattar med Tyskland är att det är en av få kulturer som har en lika stark relation till bröd som jag har. Under helgen lever vi framför allt på mjukt, vitt bröd i form av salta pretzels med smör, bagels och donuts. En vecka i mitt liv har jag försökt äta low carb-kost. Det var den sämsta veckan i mitt liv. Mitt råd till dig är att äta den där bullen, vår tid på jorden är begränsad.

Beste Bagel Kreuzberg
Reichenberger Straße 143

Till frukost går vi till Beste Bagel och jag beställer nybakad bagel med cream cheese, pepparrot och lax. Eftersom vi är lite medtagna från den föregående kvällen är det en helande upplevelse. Jag läser den Tiktok-trendiga boken I want to die but I want to eat tteokbokki som jag köpt på engelska bokhandeln på Dussmann das KulturKaufhaus. Den består nästan uteslutande av transkriberade samtal med författaren och hennes psykolog.

Ooh! Cookies
Dorotheenstraße 43

Om du ändå tar dig till engelska bokhandeln kan du med fördel gå till Ooh! Cookies runt hörnet efteråt. Kakorna är mjuka och varma i mitten, min syrra beställer ismatcha till.

Spa

Vabali
Seydlitzstraße 6

Dagen efter är det dags för spa. De första 30 minuterna känns det helt sjukt att vara på det Bali-inspirerade spat Vabali med stor trädgård som verkligen är giving Edens trädgård innan hela äppel-debaclet. Alla är nakna, män som kvinnor. Efter ett tag vänjer man sig, och då känns det vansinnigt att man någonsin har på sig kläder. I början är det lite svårt att inte titta på alla snoppar, det är verkligen det extroverta könet. Alltså bokstavligen.

Vi deltar i en aufguss-ceremoni där vi blir fläktade med enorma solfjädrar i en bastu. Efter en minut i den upp emot hundra grader varma bastun är jag bara en kropp. No thoughts, just vibes. Efteråt simmar vi nakna i utomhus-poolen och dricker cola zero i restaurangen. Gudarnas nektar. Allt är perfekt.

Shopping

Vintage

Berlin har gott om välkurerade vintage-butiker, Halleluja Berlin och Home full of clothes är två bra butiker med hela, rena plagg av hög kvalitet. Tyvärr verkar ingen förr i tiden varit större än typ storlek 40, så det blir inga second ­hand-fynd för mig.

Kadewe
Tauentzienstraße 21-24

Kim Kardashians shapewear-märke Skims har nyligen börjat säljas på Berlins NK, KaDeWe. Jag har länge varit sugen på Skims shapewear-bodysuits. Jag köper en i svart och en perfekt grå t-shirt för cirka en miljon kronor. Det är in this economy helt ärligt väl dyrt, men jag vill verkligen stötta Kim i allt hon gör så det är pengar jag är beredd att spendera.

Voo store
Oranienstraße 24

Designerkläder och coola, onödiga prylar. Jag fastnar vid en Chopova Lowena-kjol som jag sett på Tiktok. Den är tung, punkig, sexig och helt ur min prisklass. Jag provar en Gaultier-klänning som jag helt ärligt borde få medalj för att jag inte köper på kreditkortet. Jag går därifrån tom-hänt, men känner mig duktig.

Vi går och köper donuts för alla pengar vi sparat. Vandrar långsamt längs Kastanienallee. Kollar stegräknarappen. Nästan 20 000 steg. Snart har träden tappat alla sina löv, men sommarens sista heta dagar känns oändliga. Berlin består.