Sanningen bakom The Shed at Dulwich
Brukar du ta hjälp av recensioner online när du ska hitta hotell eller restauranger att besöka? Då kanske det är dags att tänka om.
Frilansjournalisten Oobah Butler på brittiska Vice inledde under 2017 ett projekt som skulle komma att gäcka varenda bloggare, foodie och trendsökare i London. Han startade en fiktiv restaurang med namnet The Shed at Dulwich – som han drev från ett nedgånget hus med just ett skjul i trädgården – med målet att bli den högst rankade i hela huvudstaden.
Betalt för falska recensioner
Idén kom från att han tidigare skrivit positiva, falska recensioner åt restauranger som betalade honom tio pund för besväret, vilket i vissa fall kunde göra att hela deras affär blomstrade. Med den insynen i vilken tillförlitlighet recensionerna har ville han utföra ett experiment.
Han registrerade ett kontantkort – vilket är allt som behövs för att bli registrerad på TripAdvisor – och tog några läckra bilder på sin ”mat”. Sen var han igång.
Den stekta schalottenlöken med ”sjöskum” och persilja var egentligen toalettblock med rakskum.
På bilden för en av huvudrätterna har han lagt sin egen fot under ägg och svartpeppar.
Därefter fick hans vänner, med tydliga riktlinjer för att inte säga emot varandra, lämna topprecensioner av hans restaurang. Hans ”burner phone” började ringa konstant – folk ville verkligen uppleva The Shed – men tyvärr var det alltid fullbokat.
Trots det hade restaurangen klättrat till nummer 121 i hela London efter fem månader. Utan att någon någonsin besökt den. Välkända tv-chefer skickade förfrågningar från sina jobbadresser för en bättre chans att få ett bord. Folk började söka jobb på hans restaurang; folk började skicka bud och presenter på måfå; de gjorde allt för en chans att uppleva Londons trendigaste restaurang.
Nummer ett i London efter ett halvår
All denna uppståndelse gjorde att han på ett halvår hade uppnått sitt mål – The Shed at Dulwich hade klättrat från plats 18 000-nånting till nummer ett i hela London. Men fortfarande hade ingen någonsin besökt den.
Oobah bestämde sig då för att öppna restaurangen. Han slog upp portarna till micromat, smutsiga filtar och slitna trädgårdsmöbler och voilà – The Shed at Dulwich existerade.
Han hyrde in hönor som fick kackla för den där ”äkta” känslan. Han hyrde in en dj som spelade ljud av riktiga restauranger, och i köket stod en kock och micrade lasagne och värmde minestronesoppa.
– Man kan definitivt tänka ‘herregud, om den här killen kan lura världen att en samling stolar i trädgården utanför skjulet han bor i är Londons högst rankade restaurang så är vi körda’: folk litar inte på sina sinnen utanför vad de läser online längre, säger han.
Men efter den miserabla upplevelsen måste väl ändå besökarna ha förstått att det var en bluff?
Nej. Efter besöket ville fyra av sex sällskap ha en ny bokning.
Se hela filmen här.
Så hur bra är vi egentligen på att värdera vad vi ser och hör, och hur mycket låter vi oss styras av den allmänna opinionen? Läs hela resportaget av Oobah Butler på Vice.