Välkommen in i Beata Heumans förtrollade värld
Som ett bakverk sticker det sen-georgianska huset upp på den stimmiga gatan i västra London, flankerat av tidstypiska gaslyktor på grindstolparna samt Beata Heumans äggformade signaturlampa Dodo (med numret 188 påmålat) ovanför entrén. Det är inte svårt att gissa sig till att det är just hit som den svenska inredningsstjärnan har flyttat sitt kontor, med just namnet 188.
Klockan är nio på morgonen och Beatas team anländer i en jämn ström genom den storslagna entréporten i buteljgrönt. Innanför dörrarna råder febril aktivitet – några av inredningsarkitekterna kommer upp från kökstrappan balanserandes med tekoppar och frukostmackor, fotografen Elisabeth Toll håller på att sätta upp sin utrustning i biblioteket och närsomhelst väntas blom-stylisten Kitten Grayson anlända.
Beata själv kommer och hälsar välkommen till nya kombinerade kontoret och showroomet 188 i uppsatt hår och ett senapsgult mönstrat set från designern Emily Adams Bode Aujla, en klädsel väcker associationer till Ludwig Bemelmans illustration som kan kännas igen från Beatas döttrars sovrum.
– Huset är byggt 1820, det gjordes en del förändringar runt 1860. Tiden och känslan genomsyrar fortfarande uttrycket, särskilt när det kommer till rumsindelningen. Som vanligt har vi tagit inspiration i inredningsdetaljerna från en mängd olika platser. Taket i ”the drawing room” är till exempel inspirerat av Mårtesgården i Hälsingland, berättar Beata.
– Vad gäller materialval bör man vara medveten om platsen och tidens begränsningar. Nuförtiden kan man i London få tag på nästan vilket material som helst, men det kan bli väldigt konstigt i en byggnad från 1800-talet. Särskilt om man vill ha ett ödmjukt och i botten enkelt uttryck som är relaterbart. Jag bryter av lite här och var, det är det som gör det spännande. Men den där medvetenheten om tidsandan är otroligt viktig att ha i åtanke när man skapar inredningar, särskilt i äldre hus.
Man kan snabbt konstatera att 188 är en total reflektion av dess maximalistiska grundare – djärva mönster och färgkombinationer för tankarna till dels Bloomsburygruppens Charleston, dels till Carl och Karin Larssons hem Lilla Hyttnäs. Men också till Josef Frank, en av Beatas husgudar.
– Särskilt hans teorier och humanistiska, nästan lite brokiga, inställning till gestaltning har varit något av en ledsagare, men det finns många fler såsom Elsie de Wolf, John Fowler och Jean-Michel Frank. Men även konstnärer som till exempel Nils Dardel har något som jag finner oemotståndligt.
Man känner genast igen mycket av Beatas design på nya kontoret, bland annat textilier med det gröna, intagande mönstret Florentine flowers, taklampan Snowdrop som hänger i ett par över bordet i biblioteket samt sofforna New wave country och Frame i 188:ans salong.
– Vår produktkollektion föddes ur de många specialtillverkade möbler, armaturer men även tyger som vi designade åt våra klienter. Vi arbetar alltid med småskaliga hantverkare som är de enda som är intresserade av den typen av hantverk, alltså när endast ett exemplar ska tillverkas. Den industrin är fortfarande mycket levande i Storbritannien, det är väldigt roligt att skapa på det viset, man lär sig massor i den processen.
Beata, som bekant inreder efter devisen att ”varje rum ska sjunga” har även gjort flera, smått surrealistiska, platsbyggda lösningar i 188 som nästan ger en känsla av att befinna sig i en roman av Roald Dahl. Bland dem det handmålade hörnskåpet som ger en illusion av att vara en kakelugn från 1700-talet, men som i själva verket är ett hemligt förvaringsutrymme. Eller som nere i 188:ans kök, där utrymmet efter en icke fungerande kakelugn har förvandlats till en elegant, midnattsblå byrå, där lådorna försvinner in i väggen.
– Idén är att 188 ska kännas och fungera som ett hem. Huset är till stor del fyllt med våra egna produkter och det ger en nutida känsla. Men jag skulle aldrig inreda ett rum med enbart våra saker, eller endast nytillverkad design, säger Beata medan hon pekar mot den iögonfallande målningen från början av 1900-talet som hänger över den öppna spisen i salongen.
– Det är viktigt att även ha en del antikviteter och vintagemöbler. Min ambition är alltid att våra inredningar ska ge intryck av att ha kommit till över en längre tidsperiod, gärna flera generationer.
Beata, som har haft London som sitt hem under snart två decennier, återkommer ofta till hur generös den engelska kulturen är med att bjuda hem gäster. När vi sitter nere vid köksbordet i 188:ans kök, som lustigt nog brukade vara den före detta herrklubbens toalett, visar hon ett helt skåp som är fyllt till brädden med hennes favoritsnacks som hon ställer fram när hon bjuder in till drinktillställningar. Spanska potatischip från Bonilla a la Vista samt de starkt gröna italienska oliverna från Perello.
Bara ett stenkast från 188 ligger Beatas eget hem, där hon bor i ett townhouse om tre våningar med en liten tillhörande trädgård tillsammans med sin man John Finley och deras två döttrar. (Vi har haft glädjen att visa Beatas hem i ELLE Decoration nr 2/2021, då hon prisades som Årets designer på ELLE Deco Design Awards).
Vad hittar du på en ledig helg i London?
– En av de saker som vi föll för när vi köpte huset i Hammersmith var närheten till floden, som ligger vid slutet av vår gata. På ena sidan är det vackra, gamla hus som man kan drömma om att en dag kunna flytta in i och på andra sidan en skir lövskog. Vi kan gå ut genom dörren och befinna oss i vad som känns nästan som en lantlig miljö.
– Helgerna är vår tid med barnen och oftast håller vi oss här i hemmakvarteren. Efter en lat morgon går vi på promenad, lagar lunch med flickorna och tar det allmänt lugnt vilket behövs efter långa arbetsveckor. Samtidigt så finns det massor att upptäcka i staden så det brukar bli någon utställning eller restaurangbesök också. Sir John Soane’s Museum i Lincoln’s Inn Fields är alltid inspirerande och Mountain i Soho är min nya favoritrestaurang. Choosing Keeping är värt ett besök, fullt med presenter till andra och dig själv.
Beata Heuman
Gör: Inredningsarkitekt.
Plats: Beata Heumans nylanserade showroom och kontor på 188 Hammersmith Road. Ett fristående townhouse från 1820-talet i västra London.
Aktuell: Med gestaltningen av museishopen på Carl Eldhs ateljé-museum i Stockholm. Bäddkollektion för Mille Notti. Samarbete med Insjöns väveri.
Fotograf: Elisabeth Toll
