Följ med längs vulkanvinernas väg – med Elin Grube som guide
Visst fick intresset kring Sicilien ett uppsving när den senaste säsongen av populära Netflix-serien White Lotus utspelade sig här. Kulissen, både på den östra och västra sidan av ön, är scenisk. Och har man nyligen bokat en biljett hit med vin i sikte blir man inte besviken.
Kontrasten mellan den östra sidans vulkaniska jordar och de varmare, kalkrika jordarna i väster, skapar en spännande variation av vinstilar. Här finns verkligen något för alla! Men Sicilien har inte alltid legat på plus i vinälskarnas bok. Ön har nämligen en historia av att producera mängder med bulkvin på grund av sina höga skördeuttag, och har kallats ”Italiens vinskafferi” – på gott och ont.
På vinbarer har man senaste åren kunnat höra inbitna kännare utbrista: ”en ton av rökig mineralitet!” medan de sniffat på ett vin vars druvor odlats kring Europas högsta aktiva vulkan. Jordarna kring Etna, som har regelbundna utbrott, utgör en stor och viktig odlingsareal.
De senaste årtiondena har småodlare i området jobbat hårt för att uppa kvaliteten. I slutet av 80-talet tog sig familjen Benanti an utmaningen att göra vin kring Etna och började då experimentera med lokala druvsorter. I dag är de en av öns pionjärer vad gäller vulkaniska viner, och har inspirerat många andra odlare att gå samma väg: kvalitet framför kvantitet.
En annan familj som värnar om traditionerna kring Etna är familjen Costantino, vars populära Rosso ingår i det fasta sortimentet på Systembolaget. Hos Terra Costantino odlar man bara druvsorter från Etna, som de vita druvorna carricante och catarratto, samt de röda nerello mascalese och nerello cappuccio.
– Vissa kallar nerello mascalese för söderns nebbiolo, men jag vill påstå att nerello mascalese är bättre, säger Fabio Costantino med ett leende. I dag driver han vinhuset in i framtiden tillsammans med sin pappa Dino, som startade det 1978. Senaste årgången av deras rosso är slank och elegant, men har också struktur för att stå pall en siciliansk pasta eller kötträtt. Hos Terra Costantino är man försiktiga med fatlagringen, de vill inte ”sminka” vinerna för mycket.
– Jag vill att vinet i glaset ska smaka Etna, och det tycker jag att våra viner gör, säger Fabio.
Visst har uttryck som ”rökig mineralitet” blivit populärt när det kommer till att beskriva vinerna från Etna. Men här finns många gånger också en riktigt bra syra och en omisskännlig sälta – som ett stänk från havet. Soliga dagar, svala nätter – och en jord som en gång varit täckt av lava skapar särskilda förutsättningar för vinodlingen här. Havet är nära, och i de svarta, bördiga jordarna finns en unik terroir. Under ett dygn kan det skilja så mycket som 30 grader på dag och natt. Druvorna får därför både en fin mognad, men också en härlig fräschör.
Kontrasterna mellan en aktiv vulkan som pyser ut rök och det turkosa svalkande medelhavet är hisnande. Men med tanke på att Sicilien är den största ön i Medelhavet, med en areal stor som åtta gånger Gotland, finns långt många fler vingårdar än de kring Etna.
Om vi blickar mot de västra delarna av ön, kring den historiska staden Menfi, så har både lokala druvsorter som nero d’avola, grillo, catarrato och frappato – och internationella stjärnor med namn som chardonnay, petit verdot och sauvignon blanc – rotat sig. Här hittar vi vinkooperativ Cantine Settesoli, och totalt har de omkring 2 000 odlare under sitt paraply, vilket gör dem till en av öns största – och viktigaste – arbetsgivare.
– När kooperativet startade 1958 var det tio odlare som gick samman för att bli starkare tillsammans. Idag är vi inte bara ett kooperativ, vi är ett community, säger Francesca Graffagnino, som jobbar med export på Cantine Settesoli.
Premiumvinerna går under namnet Mandrarossa – och här finns även viner från Etna representerade. På de färgstarka etiketterna, målade av konstnären Nancy Rossit, syns kvinnor bära på korgar med frukt. Förr var det nämligen de som var ansvariga för vingårdsarbetet på Sicilien.
– Bilderna föreställer kvinnor som ger sin moderliga kärlek till vingårdarna, förklarar Francesca.
Men Etna-vinerna är bara en liten del i Mandrarossa-portföljen. Främst så fylls flaskorna med druvor från närområdet kring staden Menfi. Här ligger odlingarna både längre in i landet och extremt kustnära. Som deras vingårdar med sauvignon blanc, där rankorna är planterade alldeles vid havet.
Med 300 soldagar per år får frukten fin mognad – men brisen som fläktar rankorna ger dem också en salt fräschör. I Sverige säljs vinet på festliga magnumflaskor under namnet ”Urra di mare” (som betyder ”vin från havet”) och vingårdarna är ekologiskt certifierade, som de flesta under Mandrarossas flagg.
300 soldagar må låta som en dröm i ett par svenska öron. Men visst finns det utmaningar i detta varma, torra klimat. Med skenande klimatförändringar och vintrender som ändras snabbare än vad en ranka växer, så krävs ständigt nya innovationer.
– Förra året hade vi flera dagar med extrema temperaturer, så mycket som 47 grader varmt. Man kunde inte göra annat än att svalka sig i havet och vi förlorade 40 procent av skörden, säger Franscesca.
Skuggnät som dras över vinrankorna för att minska risken för bränd frukt är en lösning som testas.
– En annan utmaning är att försöka hänga med i utvecklingen kring trender och vad ungdomar vill dricka just nu. I dag är det josiga röda viner och lägre alkohol som lockar, säger Cantine Settesolis huvudvinmakare Mimmo de Gregoria.
Siciliens vinlandskap vilar på tusentals år av traditioner. Men nu blåser nya friska vindar, och från den grekiska kolonisationen före Kristus till dagens heta Etna-trend så har många liter vin runnit under broarna. De senaste åren av allt bättre kvalitet – och planerar du en vintripp till Sicilien finns mycket att upptäcka.
Foto: Mandrarossa, Terra Costantino, Elin Grube
