Det våras för rosé – Maya Samuelsson guidar
Rosévin börjar äntligen ta plats på matbordet där det verkligen hör hemma. Rosévin kan ju nämligen ge oss den ultimata upplevelsen i att ha mer smak och kraft än ett vitt vin, men samtidigt inte lika mycket strävhet som ett rött – och därför kan rosé göra sig utmärkt vid tillfällen där andra drycker går bet.
Från skär till djuprosa
Det finns flera olika sätt att göra rosévin på och hur du gör vinet påverkar smaken. Men var kommer den rosa färgen ifrån? Jo, den kommer från samma blå druvor som vi gör rött vin på. All färg sitter i druvans skal, så för att få färg måste skalen vara med en stund under tillverkningen för att färgen ska lakas ut till vinet. Är skalen med bara en kort stund blir vinets färg ljust rosa, får de vara i kontakt med musten längre blir färgen mörkare och till sist blir det ett rött vin. Men i skalet sitter inte bara färgen utan också en massa smak- och doftaromer samt tanniner, det som ger vinet strävhet. I takt med att färgen blir större ökar också smakintensitet och strävhet i vinet. Den här tillverkningsmetoden att göra rosévin kallas macerering.
Pressning – vanligt i Provence
Vid tillverkning av de ljusaste rosévinerna räcker det med att man pressar druvorna för att få ut en svag rosa färg från skalet. Denna metod är vanlig i Provence – det ljusa rosévinets mecka. Här ger skalen både väldigt lite färg och smak till vinet och när det kommer till att para med mat kan man likna det med ett friskt vitt vin.
Blanda rött och vitt?
Att man blandar rött och vitt vin för att få rosé är en vanlig fördom och denna metod är faktiskt förbjuden i de flesta delar av Europa, men det finns ett par undantag. Det mest kända är vindistriktet Champagne där man, på grund av den långa traditionen, tillåter att blanda.
Saignée – en mustig blödning
Saignée (som betyder "blödning" på franska) är en rosévinsmetod som innebär att man under rödvinsproduktion tappar av en del av musten. Den must som är kvar efter tappningen får då en högre koncentration och mer kontakt med de blå skalen vilket således leder till tätare och djupare färg. Detta var förr vanligt att göra i exempelvis Bordeaux. Den must man tappade bort passade man på att göra ett rosévin av, ingenting ska ju slängas! Idag är dessa roséviner inte längre bara restprodukter utan vissa producenter gör riktigt seriösa exemplar.
Matcha med mat
Rosa fiskar
Klassiska kombinationer som är utmärkta med den rosa drycken är lax och tonfisk – allt från grillad till rå sashimi. Även rökt fisk, en smak som annars är mycket svårkombinerad, är toppen med ett fruktdrivet rosévin. Utifrån hur fisken är tillagad väljer du passande stil på ditt rosévin.
Rått kött
Rått kött som råbiff eller carpaccio är kanon med rosévin. Kött som inte är tillagat är nämligen mer elegant och kan lätt bli överkört om vi väljer ett för smakrikt rött vin. Då kommer ett kraftigare rosévin väl till pass!
Perfekt picknickvin
Till kyckling, fläsk eller grillad fisk kan ofta rosévin vara ett bra alternativ på sommaren då det är härligt att dricka något svalt till maten. Röda viner ska man vara försiktig med att servera allt för kallt då strävheten träder fram och blir påtaglig.
Sallad
Sallad kan vara knepigt att matcha med vin. Självklart spelar det roll vad vi har för råvaror i salladen, men de gröna bladen i sig och många andra grönsaker innehåller ofta en viss bitterhet som kräver sin frukt i vinet. Här kliver rosévinet återigen in som en hjälte.
Foto: Shutterstock/TT