Så kämpar innovatörer för att skapa miljösmart mode: "Många lösningar finns redan"
Modebranschen är en av de största klimatbovarna. Textilier återvinns knappt alls – det finns ingen textilcontainer bredvid de för papper och plast – och de flesta kläder tillverkas av polyester, där olja är grundmaterialet. Ändå fortsätter vi köpa nya plagg och accessoarer som om det inte fanns en morgondag. Eller ja, om vi ska vara petiga så finns det snart ingen morgondag för oss människor, om vi fortsätter i samma takt.
Och ja, det är lätt att känna hopplöshet, att det inte händer någonting alls och att ingen är tillräckligt engagerad för att förändra branschen i grunden. Att en (1!) procent av all bomull som säljs är ekologisk kommer liksom inte göra jobbet.
Men faktum är att en massa människor arbetar med att utveckla innovativa idéer och metoder som kan förändra modebranschens framtid och styra den i en mer hållbar riktning. Nya material som ska ersätta de oljebaserade, smarta lösningar för att göra branschen cirkulär och enkla sätt att minska överproduktion och öka plaggens levnadslängd.
Hållbarhet i modebranschen
Fredrik Timour har arbetat med digitalisering inom modebranschen i tio-tolv år och har även jobbat på Swedish Fashion Council. Det var där han såg behovet av ett oberoende innovationscenter för mode, med fokus på hållbarhet.
– Modebranschen är inte van vid att hålla på med innovationer. Det kräver samarbete mellan olika varumärken. På Fashion Innovation Center arbetar vi direkt med branschen, med varumärkena, men framför allt med olika lösningar på problem vi ser.
Fashion Innovation Center arbetar med både EU och med FN:s klimatkonferenser. Målet är att konkret hjälpa branschen, att ta fram ny hård- och mjukvara när det behövs och starta samarbeten med stora aktörer i andra branscher som redan sitter på lösningar som modebranschen skulle kunna använda sig av.
– Företag utanför branschen blir chockade av hur modebranschen fungerar. När vi pratar om nya innovationer så saknas samtidigt enkla saker som fungerande logistiksystem…
Han berättar om en förstudie de gjorde ihop med Fila, EY och teknologitillverkaren Flex, som visade att bara med hjälp av de senares logistiklösning kunde företagets överproduktion minskas med 20 procent. Och just överproduktion är ett stort problem för många. Enligt olika internationella rapporter kan modebranschens överproduktion – alltså sådant som tillverkas men aldrig säljs – ligga på så höga nivåer som 40 procent. Men det är svårt att veta säkert, eftersom ingen vet exakt hur många plagg som tillverkas.
– Stora märken gör sina beställningar långt i förväg och det är svårt att veta vad konsumenten vill ha då, så de chansar. Och det värsta som kan hända är att saker tar slut. Då är det bättre att beställa lite för mycket, säger Fredrik Timour.
Modebranschen är en av de största bovarna när det gäller klimatet – och en av de lättaste att reglera
Fredrik Timour
Viktigt att minska överproduktionen
Att göra något åt överproduktionen, bland annat med hjälp av bättre logistiksystem, är en lågt hängande frukt, som både modeföretag och miljön tjänar på. Det handlar till exempel om att ge modeföretagen verktyg som förser dem med bättre data för att förutse när något tar slut.
– Det är väldigt enkla saker som företagen borde ha, men inte har. Och stora företag utanför branschen ser samma sak – och börjar se att här finns pengar att tjäna. Sen måste vi titta på den digitala infrastrukturen. Det kommer jättemycket nya regler från EU som kommer slå stenhårt mot modebranschen.
Han berättar att frågor om textil har seglat högt upp på agendan i Bryssel på senare tid.
– Modebranschen är en av de största bovarna när det gäller klimatet – och en av de lättaste att reglera, säger han.
Han ger en rad exempel på förändringar som kommer att krävas av branschen, som att det ska vara enkelt att följa en produkts produktionskedja bakåt och att se vilka material ett plagg tillverkats av …
– Det är lite tråkigt, jag skulle vilja berätta om mer fancy lösningar, men grundproblemen är så basala. Jag brukar säga att vi gör allt det tråkiga i modeindustrin!
Samtidigt sitter det andra runt om i världen och filar på de ”mer fancy” lösningarna också. Som nya material. Smarta textilier, som både kan läsa av sin omvärld och påverka människan som bär plagget. På Smart Textiles och Textilhögskolan i Borås arbetar forskare med framtidens mode på många olika sätt, bland annat på Technology Lab där Nils-Krister Persson är forskningsansvarig.
– Vi är en ganska stor forskningsgrupp som försöker göra textila produkter som inte setts innan och ta in kunskap även från andra vetenskaper, säger han.
Han berättar att smarta textilier kan vara sådana som känner av den mänskliga kroppen eller temperaturen i rummet, eller omvänt – sådana som kan påverka människan som bär dem på olika sätt.
– Riktigt futuristiskt skulle man kunna tänka sig att göra plagg som upplevs på olika sätt. Som kan kännas som en yllejacka eller en sommarblus, men är tillverkat i samma material. Hållbarhet i den meningen att man kan ha samma plagg i flera olika sammanhang med olika funktioner som kopplas på.
Plagg med utbytbara delar
Det pågår även forskning om så kallade ”modulära” kläder, med utbytbara delar som kan förändra och reparera ett plagg över tid.
– När ett plagg väl har producerats vill vi kunna behålla det så länge som möjligt och reparera det om det behövs. Då kan det vara intressant med utbytbara delar, som olika paneler som är enkla att ta bort.
Han berättar att även detta är framtidsforskning än så länge, för att hitta smarta låsmekanismer och på så sätt enkelt kunna byta ut en sliten krage eller en mudd. De tittar även på alternativa metoder för att färga kläder, utan att använda oljebaserade kemikalier.
– Vi har ett stort projekt där vi tittar på alger som färgämne och utvinner pigment från dem, berättar han.
Men även om han är högst delaktig i att ta fram nya material för framtidens kläder och lösningar som ska göra tillverkningen bättre ur miljösynpunkt, tror Nils-Krister Persson att det viktigaste för framtidens modebransch är återanvändning på olika sätt.
– Det finns jättespännande nya material, men den stora delen av plaggen som produceras är av polyester. Det är en bra fiber, men den har sin grund i olja. Jag tänker att man kanske inte kan ersätta den helt, men vi kan använda det vi redan har.
Han beskriver våra garderober som en jättefin råvarubas.
– Använd den, både plaggen i sig och som ny råvara! Jag tror mycket på cirkulation, cirkulär ekonomi och cirkulära flöden.
Det gör Vendela Ragnarsson också. Hon grundade vintagebutiken Rerobe, med visionen att modernisera second hand-branschen ur konsumentens perspektiv. Men när hon insåg att det skulle bli svårt att bli skalbar och lönsam utan rätt teknik tog hon – tillsammans med medgrundaren Joshua Beach – fram en mjukvara som skulle lösa deras problem, och även kunna hjälpa många andra.
– Vi pitchade idén på Draknästet 2021 och fick inga pengar, men däremot samtal och mail från företag i hela Skandinavien som hört om oss. ”När ni är klara vill vi betala för den, så fortsätt bygg!”
Plattformen Ribbn ska hjälpa second hand-branschen med e-handel
Förra året lanserades Ribbn, som är ett slags Shopify för second hand-branschen. En e-handelsplattform för både fysisk och digital handel inom re-sale – och ett system för att hantera både produkter och kunder på ett smidigare och mer effektivt sätt. Det handlar om sådant som att hantera stora mängder artikelnummer när det bara finns ett plagg av varje sort och att reducera tiden det tar att lägga upp nya produkter till försäljning.
I januari fick företaget in över 8 miljoner kronor i riskkapital för att kunna lansera en första version av plattformen och intresset från branschen är stort.
– Vi har förfrågningar från hela världen. Det sprids organiskt i den cirkulära världen, att det vi erbjuder är unikt, säger Vendela Ragnarsson.
Hon är även vice ordförande i svenska branschorganisation ASFB och tror att Ribbn på sikt kommer kunna hjälpa retailvarumärken att inkorporera second hand i sin verksamhet, genom att ta in plagg från sina kunder och sälja dem igen.
– Jag tror att det viktigaste för branschen framåt är att bli mer cirkulär. Modebranschen är duktig på att producera och sälja, men genom att ta in produkter som redan har producerats i affärsmodellen igen kan de dessutom tjäna pengar på att sälja produkten en gång till.
Hon tror att det är viktigt att det når styrelserummen att det finns pengar att tjäna, eftersom marginalen – skillnaden mellan företagets inköpspris och försäljningspriset – kan tjänas flera gånger på samma plagg.
– Många har inte sett någon lönsamhet i second hand, för de har inte sett att de kan ta ordentligt betalt för plaggen igen, men om du jobbar kurerat, säsongsbetonat och med kvalitetsgaranti är köparna villiga att betala.
Det är inte rocket science och många lösningar finns redan
Fredrik TimourSamarbete är vägen framåt
Fredrik Timour tror att samarbete är vägen framåt. Fler måste samarbeta över varumärkesgränserna, så att det blir enkelt för kunderna att återvinna och återanvända plagg – och för varumärkena att hitta lösningar som underlättar arbetet för att bli mer hållbara. Vilket kommer att krävas enligt flera nya lagar som snart träder i kraft.
– Varumärkena behöver starta transparenta konsortium, titta på problemen tillsammans och jobba ihop. Då slipper de också pratet om greenwashing, eftersom de inte jobbar ensamma med problemen utan gemensamt tar ansvar för att hitta en hållbar lösning.
Han ser positivt på att företag utanför branschen börjar se att det finns pengar att tjäna för den som erbjuder tjänster som kan hjälpa modebranschen att ställa om.
– Det är ju inte rocket science och många av lösningarna finns redan. Jag är ganska hoppfull. Sen tror jag att det kommer bli tufft för många varumärken, framför allt mindre. De får lida för att de är fastlåsta i en värdekedja som de stora aktörerna inte har velat ändra på …
Återvinning på gång!
Från januari 2025 blir det alla kommuners ansvar att samla in textilier separat från övrigt hushållsavfall.
I ett stort projekt som Science Park Borås nyss startat, i samarbete med en rad varumärken och samhällsaktörer, testas nu en nationell anläggning för för-sortering av textil, i Södertälje.
Förutom att utveckla och testa olika metoder för återvinning ska de medverkande varumärkena skapa nya plagg av gamla och hela värdekedjan för kläder ses över.
– Målsättningen är att kläder ska kunna repareras, uppgraderas eller användas som ny råvara till nya plagg, åtminstone tre gånger innan de slutligen sorteras ut och fiberåtervinns, säger Susanne Nejderås som är projektledare. – För den enskilda konsumenten kommer det bli lättare att göra rätt genom rätt information i plaggen och genom att de kommer få fler och bättre alternativ till att slänga plagg i soporna. Ambitionen är att företagen ska kunna göra mer hållbara affärer och för Sverige som helhet innebär det här att vi kommer fortsätta att ligga långt framme inom forskning och innovation. Det bidrar till jobb, inflytande och stärkt konkurrenskraft.
